Jag har funderingar kring en pojke som är 6 år och tvåspråkig. Hans modersmål är arabiska. Han har varit på förskola sedan hösten -04. Första terminen var han helt tyst, sedan började han att "prata", kommunicera försiktigt med kamraterna men han är fortfarande en tyst pojke. Jag har gjort SIT på arabiska tillsammans med modersmålsläraren. Resultaten blev nov -05: 15 fel utspritt över alla kategorier och nu apr-06: 13 fel även det fördelat över flera kategorier. Jag gjorde även delar av språklig snabbscreening och där klarade han inte kategorisering eller uppgifter som lägg pennan under den lilla lådan. Modersmålsläraren har arbetat med "Språkresan" men det är svårt att dra några slutsatser om pojkens ordförråd eller grammatiska förmåga då han är så tyst. Vad ska vi göra? Hur kommer det att fungera vid en logopedmottagning för honom? Här känner han i alla fall både mig och modersmålsläraren.
Pojken verkar ju helt klart ha problem med sin språkutveckling, men eftersom han är så tillbakadragen, är det svårt att uttala sig. Det bästa vore att låta en logoped också bedöma honom, men i så fall på skolan där du och modersmålsläraren också deltar. Vilka resultat har han på SIT på svenska?
Vad jag också skulle ha velat veta är hur hans språkliga utveckling sett ut och hur hans föräldrar bedömer hans
språkliga utveckling i förhållande till eventuella syskon eller kusiner. Det hade också varit interessant att veta om det finns ärftlighet för språkstörning i familjen. Vilka upplevelser har han bakom sig?
Om föräldrarna inte kan tillräckligt med svenska finns ju modersmålsläraren där också som kan tala med dem.