Jag har en följdfråga till en tidigare fråga som jag fått svar av er på. Då frågade jag om språkstörning och "skrivarabiska" eller dialektarabiska som modersmålsstöd. Jag har diskuterat det här med vår modersmålslärare och vi blir tveksamma till hur vi ska tänka längre upp i åldrarna. I skolan i olika åldrar har vi barn med språkstörningar som har arabiska som modersmål. Utifrån det tidigare svaret från er så tänker vi att "skrivarabiska" inte är något stöd för de barnen heller? Generellt funderar vi också på om det är dialektarabiska de arabisktalande barnen ska ha modersmålsstöd på, eller när ska dialektarabiskan övergå till skrivarabiska? Kan vi få hjälp av er att reda ut begreppen?
Skillnaden mellan de talade dialekterna och standardarabiska är ett problem i hela Mellanöstern. Även om det är skillnad på arabiska dialekter och standardarabiska är det ju inte två helt olika språk. Det är också viktigt för barnen att bli alfabetiserade även på arabiska. Att inte kunna läsa på arabiska innebär att man inte heller får kunskaper i standardarabiska. Den talade standardarabiskan kallas ibland för ?educated spoken Arabic, ESA. Den används när t ex två personer vars dialekter skiljer sig mycket åt (t ex från Marocko resp Irak) för att underlätta förståelsen. Det innebär också att de i vuxen ålder inte kan ta del av information från t ex sina barns förskola eller skola som är skriven på arabiska, eller annan information, skriva brev/mail till släkten etc.
Eftersom skriven arabiska enbart gäller standardarabiska måste läsinlärningen ske på denna variant. Standardarabiskan kan vara mer eller mindre svår, och när barnen väl lärt sig läsa är det viktigt att använda sig av böcker med lätt standardarabiska för att träna deras läsförmåga. Det finns en hel del arabiska barnböcker med ganska enkel arabiska ? er modersmålslärare får botanisera på biblioteket. Det finns också svenska barnböcker översatta till arabiska, men där får man se upp lite ? författarna är barnboksförfattare, men inte översättarna. Ibland har böckerna blivit översatta på ganska svår standardarabiska.
Generellt skulle jag vilja säga att det är viktigt att barnen får tala sitt modersmål talas. Om barnen har en språkstörning är det ännu viktigare att de får höra talad arabiska, men man måste också försöka alfabetisera dem även arabiska.
Det är viktigt att komma ihåg att problem med läs- och skrivinlärningen ofta ingår i en språkstörning, vilket innebär att det tar längre tid för dessa barn med läs- och skrivinlärningen. Precis som med det talade språket går det inte heller fortare om man tar bort ett språk ? resultatet blir i stället att det går långsamt på ett språk i stället för två. Det som orsakar den långsamma inlärningen är inte flerspråkigheten utan språkstörningen som bl a medför begränsningar i den språkliga bearbetningen. Dessa begränsningar upphör inte om man tar bort ett språk ? i så fall skulle inga enspråkiga barn ha några problem. Det finns faktiskt en vetenskaplig studie från Kanada som undersökte engelsk-arabiska barn med läs- och skrivsvårigheter. Den gällde barn mellan 9 och 14 år som flera år hade gått i ett s k Heritage-program i Kanada och lärt sig läsa och skriva på arabiska parallellt med engelska. En del av barnen hade läs- och skrivsvårigheter och då givetvis på båda språken, eftersom problemen inte är knuten till ett visst språk utan är generella. Trots sina svårigheter presterade de tvåspråkiga barnen faktiskt bättre på engelska än enspråkiga engelska lässvaga barn, vilket innebär att det faktum att de lärt sig läsa även på arabiska inte inverkade negativt på läsinlärningen på andraspråket.
Jag tycker att det viktigaste är att arbeta för att stärka BÅDE deras modersmål och svenskan så att deras förutsättningar för läs- och skrivinlärning blir så goda som möjligt. Ett av de största problem är det dåliga ordförrådet på båda språken vilket definitivt inte underlättar läsinlärningen.
I de klasser som finns i Sverige där barnen alfabetiseras på arabiska, har man fått goda resultat. Inte ovanligt är att barnen när de lärt sig läsa på arabiska, visar sig kunna läsa på svenska också. Betydligt fler barn än vad man många gånger tror i den svenska skolan, kan läsa på arabiska också, undervisade av sina föräldrar.