Till mig på BVC går en gosse på 18 månader där mor o far är svenskar med svenska som modersmål. Fadern pratar engelska med sonen för att hans ska bli tvåspråkig. Jag ifrågasätter detta i högsta grad men har svårt för att hitta skriftlig info om det. Kan du tipsa? Visst har jag rätt?
Jag har träffat på det här ett antal gånger, men faktiskt aldrig förstått vitsen med det. En viktig fråga är hur bra den förälder som talar engelska faktiskt är på detta språk, inte minst uttalsmässigt. Men min huvudinvändning är att hur bra den vuxne än är på språket ifråga - hur mycket engelsk barnkultur kan pappan? Hur mycket engelskt barnspråk? Rim, ramsor, sagor etc etc. Pappan kan ju inte tala engelska till barnet på en vuxen nivå från början.
Det är faktiskt också ganska svårt att berätta minnen från sin barndom på ett annat språk, eftersom att mycket är tidiga minnen av känslor. Man får också en annan kontakt på sitt eget språk, pappan använder kanske engelska mest i tekniska och affärsmässiga sammanhang. Det kan ju vara ganska kul att återuppleva delar av sin egen barndom genom att tala om den på det språk den upplevdes. Är det mamman som är mest föräldraledig blir den engelska inputen också väldigt liten, eftersom den inte följs upp utanför hemmet. Barnet kanske inte heller har andra engelsktalande barn att leka med.
Ett problem är ju också att barnet snabbt kommer att upptäcka att pappa förstår svenska (som kommer att bli barnets starka språk), så han behöver ju inte tala det här språket som egentligen inte har någon funktion. Små barn är funktionella -de lär sig det eller de språk de behöver, men det måste ha en funktion, och detta kommer nog att bli det största problemet.
Men visst finns det exempel på föräldrar som genomfört detta med varierande resultat. Det finns bl a en bok av en lingvist i Australien som talade tyska med sina barn, George Saunders (1982) Bilingual children: From Birth to Teens. Ungarna fick grunderna i tyska. Fast jag måste erkänna att jag boken igenom undrade Why??? Engelskan har åtminstone den fördelen att det är ungdomskulturens språk så de kan få (funktionell) användning för det redan i tidiga tonåren.