Jag är italienska och försöker prata bara italienska med vår dotter, Melissa. Jag har bott i Stockholm i 16 år och jag började jobba i Stockholm som barnflicka så för mig känns det naturligt även att prata "barn"svenska med Melissa. Jag sjunger och läser till henne både på italienska och svenska. När jag är ensam med Melissa lyssnar vi på italienska barnlåtar eller sagor. Jag är fortfarande hemma med henne. Min man är engelsman och prata bara engelska med henne. Han kan dock prata svenska också. Melissa lyssna även på musik och sagor på engelska. Hon går på dagis tre timmar per dag och hon älskar det! De pratar bara svenska med henne. kl.18 nästan varje dag tittar hon på Bulibumpa, hon tycker mycket om det! Hon säger enstaka ord på alla tre språk. Hon säger inte två ord ännu. När vi träffar våra svenska kompisar och deras barn blir det naturligt att vi också prata svenska med Melissa. Vi träffar inte så ofta italienskt och engelskt talande barn. Vi försöker resa till mormor och morfar i Italien och till farmor i London eller de kommer till Sverige men det blir bara 2-3 gånger om året. Vi undrar: om Melissa(18 månader) förstår redan att hon pratar tre språk . Hur vanligt är det att barn med flera språk börja prata senare. när är det lämpligt att hon börjar med modersmål på dagis (italienska)? Är det svårare att bli trespråkigt än tvåspråkigt?. Ibland är Melissa aggressivt, kan det vara någonting med språket att göra? dvs, hon kanske undrar varför hon kan inte prata ännu eller varför har vi ibland svårt att förstå vad hon säger. vi skulle gärna vilja få några tips för att hjälpa vår dotter att bli tre språkigt barn finns det några böcker att läsa? När jag var gravid läste jag några böcker av Gunilla Ladberg men hon pratade inte så mycket om trespråkiga barn.
Trespråkighet. Rent generellt vore det bra om ni var konsekventa med att tala ert eget språk med Melissa även då hon t ex leker med svensktalande barn. Inte så mycket för att hon skulle börja blanda språken annars, utan för att maximera exponeringen för italienska och engelska. Hon går redan på svenskt dagis tre timmar om dagen och ju äldre hon blir desto mer omgiven av svenska blir hon. Se därför till att hon nu får höra så mycket italienska resp engelska det går. I sådana här lägen går det inte att både vara artig mot svenska vänner OCH ge sitt barn maximal språklig stimulans utan man får välja. Kan era svensktalande vänner inte acceptera att ni pratar era egna språk med Melissa hela tiden (vilket jag tror att de kan om ni förklarar), så är de ju deras problem och inte ert och Melissas. Dessutom ligger det en viktig psykologisk faktor i att mammas och pappas språk kan talas överallt liksom svenska, och att ni därför inte byter med automatik till svenska när det talas i närheten.
Jag tror inte Melissa ännu riktigt förstår vad det innebär att det är tre skilda språkliga system, men hon helt klart uppfattar att det är olika system och hänger upp det på person, dvs saker heter olika beroende på vem man pratar med.
Tidpunkten för de första orden hos barn med flera språk ligger inte senare i tid jämfört med enspråkiga barn, men språkutvecklingen i sig tar längre tid eftersom det handlar om tre språkliga system med egna uppsättningar av språkljud, grammatik och ordförråd. Hjärnan utnyttjar dock likheterna i de språkliga systemen och lagrar på ett smart sätt, men det tar ofta lite längre tid att etablera flera språkliga system. Barnet skall därför aldrig jämföras med enspråkiga barn på de olika språken. Ett tvåspråkigt barn är inte två enspråkiga barn i samma kropp, som kan precis lika mycket på båda språken och samma gäller om barnet har tre språk. Det flerspråkiga barnet har en annan typ av språklig förmåga jämfört med enspråkiga barn. Att växla mellan språken, code-switching, är vanligt och inte tecken på att barnet inte kan hålla isär språken.
Vad gäller när det är lämpligt med italienska på dagis skulle jag vilja säga nu om det går, ju mer exponering hon får desto bättre.
Det är inte svårare att bli trespråkig än tvåspråkig, men det tar ännu lite längre tid. I norra Sverige talar man svenska, finska och samiska, dvs svenska i skolan, svenska och finska med grannarna och samiska med släkt och familj. I de flesta delar av världen talar man flera olika språk - majoriteten av jordens invånare, dvs inklusive barnen, är faktiskt flerspråkiga.
Vad gäller Melissas aggressivitet är hon är bara 18 månader och det är mycket som man vill göra i den åldern som man inte kan och blir frustrerad av. Misstänker ni att det är språket som är problemet, så försök iaktta i vilka situationer som hon blir aggressiv. Det går dock inte att avgöra innan cirka 2,5 års ålder om ett barn är sent utvecklat språkligt. De barn som remitteras tidigare är barn som överhuvudtaget inte är intresserade av att kommunicera med omvärlden, vilket hon ju uppenbarligen är.
Här är litteratur kring ämnet jag hämtat på nätet, så ni får titta igenom och se vad ni tycker ni har nytta av!
The references that follow should provide some interesting information concerning different methods used by parents, questions and answers, as well as some research studies. While they do not provide a perfect "how-to" manual, I believe you will glean some very useful information that you can practice within your own family!
Home Language Practices of Trilingual Children in French Immersion." Canadian Modern Language Review - Volume 56, No. 1, September / septembre 1999
"Can Babies and Toddlers Become Bilingual, or Even Trilingual?" by Kendeyl Johansen. Toddlers Today.