Jag arbetar med en flicka som är adopterad som två-åring från Thailand. Det är så svårt för henne att få till en del vokaler, speciellt å so mera blir som ett u. Finns det någon övning som kan vara till hjälp?
Även enspråkiga barn som haft en språkstörning kan ha problem med vokaler. Håller det i sig efter att språkstörningen normaliserats kan man misstänka att det beror på en kvardröjande felprogrammmering, dvs att det inte längre är ett språkligt problem utan ett artikulatoriskt.
I båda fallen gäller att få barnet att lyssna på skillnaden mellan vokaler. Du skriver inte hur gammal flickan är nu, men har hon inte varit så länge i Sverige kan det extremt vokalrika svenska språket vara svårt. För oss är det ju stor skillnad på bor, bår bur, men har man bara tre-fyra vokaler i sitt språk blir det inte ett nytt ord när o och å låter för lika. U som i ordet bur finns dessutom bar i svenska och norska.
Är det en kvardröjande felprogrammering så gäller det att programmera om så snart man märker att barnet hör skillnaden mellan vokalerna. Det som gäller är att barnet får träna på orden om och om och omigen, precis som när man lär sig cykla. Som terapeut kan du hjälpa till genom att spela in barnet och låta det jämför med hur du uttalar vokalen.