Hoppa till huvudinnehåll

Sökformulär

Huvudmeny

  • Startsida|
  • Litteraturtips|
  • Länkar|
  • Frågor och svar|
  • Artiklar|
  • Forum|
  • Material|
  • Föreläsningar|
  • Kontakta oss|

Du är här

Hem
 

Ett språk en person

Jag har en dotter på 2 år, som jag pratar både estniska och svenska med. Hennes omgivning pratar svenska med henne förutom mormor. Hon går på ett svenskt dagis. Min förhoppning är att hon kan gå på estniska skolan i framtiden. Vi var i Estland i somras och det märktes väldigt tydligt att hennes språkkunskaper på estniska förbättrades betydligt under den tiden. Estniska är mitt modersmål men jag pratar flytande svenska, känner mig inte obekväm att prata svenska, även om jag inte kan uttrycka mig lika bra som på estniska. 

Nu till min fråga: Är det fel av mig att blanda 2 olika språk så som jag gör, när jag pratar med min henne? Jag har fått höra att jag borde vara konsekvent och prata enbart estniska med henne för hennes egen skull. För att det kan vara förvirrande för henne att mamma "hoppar" mellan två olika språk så här. Jag pratar estniska med henne bland våra estniska vänner och svenska bland våra svenska vänner (sistnämnda har vi betydligt flera här i Sverige) Hur ska jag göra? Vilket är bäst för min dotter? 

Svar: 

Den strategi du frågar om brukar kallas OPOL ? One Parent One Language. Den är dock aldrig vetenskapligt prövad, vilket ju inte betyder att den är fel. Men det har i olika studier visats att flerspråkiga barn skiljer språken åt utifrån språkens olika ljudsystem. Ditt barn blir alltså inte förvirrat av två språk, utan skiljer dem åt via ljudsystemet. Flerspråkiga barn behöver därför egentligen inte en social markör i form av en person för att skilja språken åt. 

 

För barn som inte har tillgång till båda sina språk i den språkliga omgivningen kan det var ett problem med att inte få höra språket ifråga tillräckligt mycket. Om barnet bara hör språket från en person som använder majoritetsspråket lika ofta som minoritetsspråket, kan barnet helt enkelt exponeras för lite för minoritetsspråket, dvs inte höra det tillräckligt mycket. 

 

Ett annat problem är att OPOL strategin till stor del bygger på ett enspråkigt tänkande. För en flerspråkig person är det naturligt att växla mellan två eller flera språk, allra mest i samtal med andra flerspråkiga personer (med samma språkkombination). Även de mest entusiastiska anhängarna av OPOL som själva är flerspråkiga klarar inte långa stunder att helt hålla sig till ett och samma språk. Det är ju också en paradox att en flerspråkig person som vill att hans eller hennes barn också skall bli flerspråkigt ihärdigt håller sig till ett enspråkigt beteende som egentligen är onaturligt för en flerspråkig person. 

 

Mitt råd till dig är att inte ha dåligt samvete för att du växlar mellan språken, för det gör man när man är flerspråkig, men att försöka prata lite mer av estniska än svenska som din lilla flicka hör ändå. Ta hjälp av mormor och försök att vara så ofta som möjligt i Estland där hon får höra och tala estniska hela dagarna.